Systematisk miljöhänsyn bör tas i regionala läkemedelsrekommendationer

Vi lyfter framstegen som görs och föreslår konkreta åtgärder.

Bakgrund

Kunskapen om läkemedels miljöpåverkan är begränsad, både hos allmänhet och vårdpersonal. Samtidigt är människor positiva till miljömedvetna råd från läkare och apotekare. Med rätt information kan förskrivare välja mer miljövänliga alternativ.

Regionala rekommendationslistorna (REK-listorna) styr läkemedelsanvändningen i regionerna och grundas på effekt, säkerhet, kostnad och miljöhänsyn. Utmaningen ligger i hur miljöaspekter ska vägas mot andra faktorer i praktiken.

Situation

Syntetiskt östrogen i preventivmedel kan orsaka långsiktig skada på vattenmiljöer – en fråga allt fler regioner nu agerar på. Etinylestradiol (EE), ett syntetiskt östrogen, är särskilt problematiskt. Det är mer stabilt än naturliga östrogener och påverkar reproduktionen hos vattenlevande djur.

I Sverige använder omkring en tredjedel av unga kvinnor hormonella preventivmedel. Det innebär att stora volymer preventivmedel förskrivs, en stor andel av dessa innehåller EE.

Problem

Trots att Läkemedelsverket redan 2004 uppmärksammade miljökonsekvenserna av läkemedel saknas fortfarande systematiska miljöhänsyn i läkemedelskommittéernas rekommendationer. Miljöaspekten vägs sällan in i förskrivningsriktlinjer och behandlingsrekommendationer, vilket leder till att miljöpåverkan inte beaktas vid val av preventivmedel.

En enkät från Svenskt Vatten 2024 till de 21 regionala läkemedelskommittéerna visar att alla beaktar miljöaspekter, men:

I 60 % av regionerna har miljöhänsyn varit avgörande i endast 1–2 ärenden de senaste tre åren.

Endast 6,7 % anger fler än 5 sådana fall.

Det visar att även om miljöhänsyn nämns, får det sällan praktisk betydelse.

Lösning

1. Systematiskt integrera miljöbedömning vid utarbetandet av den årliga REK-listan

REK-listan kan styra förskrivningen mot miljövänliga alternativ. Regionerna behöver metoder för att integrera miljöhänsyn systematiskt i arbetet med REK-listor.

2. Stärkt uppströmsarbete i linje med EU-direktiven

De nya EU-direktiven om avloppsvatten och prioriterade ämnen kräver att Sverige arbetar proaktivt för att minska läkemedelsutsläpp. Det innebär att förskrivningen av miljövänliga alternativ ska främjas där det är medicinskt möjligt. Till exempel inkludera p-piller som innehåller miljövänligare hormoner i ungdomssubventionen.

3. Utbildning och informationskampanj

Regionerna behöver utbilda läkare och farmaceuter om läkemedels miljöpåverkan. Kombinera med informationsinsatser till allmänheten om kopplingen mellan läkemedel och miljö.

4. Korrekt kassation av läkemedel

Informera patienter om att överblivna läkemedel och använda p-ringar och plåster ska lämnas till apotek – inte spolas ner i avloppet.

Exempel från regioner

Västra Götalandsregionen (VGR) har tagit fram en färdplan för läkemedel och miljö och anger i sin budget för 2025 att insatserna för att minska läkemedelspåverkan måste intensifieras.

Region Skåne lyfter också miljöaspekter i Skånelistan, särskilt där läkemedlens medicinska effekt är likvärdig.