.svg){kind=logo}
Miljöhänsyn bör tas i regionala rekommendationer av läkemedel
Vi lyfter framstegen som görs och föreslår konkreta åtgärder.
Bakgrund
I Sverige är det ungefär en tredjedel av unga kvinnor som använder hormonella preventivmedel. I Norden rör det sig om hälften. Men det finns en baksida. Man brukar skilja på naturliga (bioidentiska) och syntetiska östrogen, och det syntetiska är ett östrogen som heter etinylestradiol (EE) som är särskilt problematiskt. Etinylestradiol är en syntetisk form av östrogen som finns i många preventivmedel. Syntetiska hormoner är så kallade endokrinstörande kemikalier, vilket innebär att de kan påverka djurens fortplantning och könsutveckling.
Jämfört med naturliga östrogener som estradiol och estetrol har det syntetiska östrogenet etinylestradiol en högre potential för att stanna kvar i miljön, ackumuleras i levande organismer och orsaka långsiktig skada. Tyvärr har man sett den här effekten även i Sverige. Det har även gjorts studier som har visat hur syntetiskt östrogen påverkar reproduktionen hos fiskarna i våra vattendrag. Etinylestradiol är dessutom kraftfullare än naturliga östrogener och har en mer uttalad effekt på östrogenkänsliga leverproteiner.
Situation
Fler och fler regioner inser vikten av att agera – och ta steg mot en mer hållbar förskrivning av läkemedel. Branschorganisationen Svenskt vatten genomförde 2024 en enkät som skickades till ordföranden för de 21 regionala läkemedelskommittéerna (LMK) om just miljöpåverkan av läkemedel. Svenskt vatten fick in 15 svar från ordföranden som
bl a visade att:
Samtliga svarande ansåg att läkemedel borde märkas med information om hur läkemedel påverkar miljön när de tillverkas.
14 av 15 ansåg att Tandvårds- och läkemedels-förmånsverket (TLV) bör ta hänsyn till läkemedels miljöpåverkan, och inte bara pris, när de bestämmer vilka läkemedel som ska subventioneras.
Utöver ovanstående har flera regioner vidtagit ett eget arbete i syfte att miljöhänsyn ska tas vid förskrivning av läkemedel. Bland regionernas arbeten är VGR och Region Skåne intressanta. I VGR har man tagit fram en ”Färdplan för läkemedel och miljö”, där regionen har satt upp tydliga mål för att minska utsläppen av miljöfarliga läkemedel i våra vatten. De beslutade åtgärderna inkluderar att främja förskrivning av läkemedel som är skonsammare mot naturen, och att ställa högre krav på miljöhänsyn vid upphandling av läkemedel. Genom att lyfta miljöperspektivet i terapirekommendationerna (REK-listan) räknar VGR med att påverka förskrivningen mot mer miljövänliga alternativ. På så vis hoppas man kunna ändra förskrivningsvanorna – och öka medvetenheten bland förskrivare om hur deras val påverkar vattendragen. På ett liknande sätt har Läkemedelsrådet i Region Skåne sagt att miljöaspekter bör vägas in i terapirekommendationerna på Skånelistan (REK-listan), särskilt där de medicinska effekten av olika läkemedel bedöms vara likvärdig.
Problem
Kunskapen om miljöpåverkan från läkemedel är begränsad, både bland allmänheten och vårdpersonal. Samtidigt har undersökningar visat att människor är positiva till miljömedvetna råd från läkare och apotekare. Om läkare och apotekare har tillgång till relevant information kan de bli mer benägna att förskriva och rekommendera miljövänliga läkemedel. Fortsatta insatser för att öka medvetenheten och kunskapen bland dessa yrkesgrupper och allmänheten är avgörande för att minska miljöpåverkan från läkemedelsrester. I regionernas REK-listor presenteras läkemedel som rekommenderas för behandling av vanliga sjukdomar. Rekommendationerna är grundade på vetenskaplig dokumentation avseende effekt och säkerhet, farmaceutisk ändamålsenlighet, kostnadseffektivitet och miljöaspekter.
Vanligen rekommenderas endast ett preparat även om det finns flera likvärdiga alternativ. I de fall Läkemedelsverket bedömt att ett läkemedel är utbytbart på apotek anges bara substansnamn i REK-listan. REK-listan beslutas av läkemedelskommittén, efter förslag från läkemedelskommitténs expertgrupp/terapigrupp. Utmaningen är hur regionernas läkemedelskommittéer bör göra detta i praktiken. Vilka miljökriterier är viktiga att de beaktar och hur bör miljöargumenten värderas tillsammans med medicinsk nytta och pris/kostnads- effektivitet? En utmaning och viktig diskussion är alltså att tydliggöra hur miljökriterier integreras när det ska fattas beslut om REK-listan.
Lösning
1. Systematiskt integrera miljöbedömning vid utarbetandet av den årliga REK-listan
Det är tydligt att REK-listan, som innehåller rekommendationer om läkemedelsförskrivning kan spela en viktig roll i att styra förskrivningen mot mer miljövänliga alternativ, där de medicinska effekten bedöms vara likvärdig. Genom att integrera miljöaspekter i REK-listan kan regioner påverka förskrivningsmönster och minska användningen av läkemedel med negativ påverkan på vattenmiljön. I flera regioner har det skett utvecklingsarbete. Det är viktigt att dessa erfarenheter förvaltas och ytterligare vidareutvecklas i syfte att finna metoder och modeller för att systematiskt integrera miljöbedömning vid utarbetandet av den årliga REK-listan.
2. Utbildning och informationskampanj
Ett ytterligare verktyg för att öka medvetenheten om miljöaspekter av läkemedel är att satsa på utbildning av läkare och farmaceuter om läkemedels miljöpåverkan och en korrekt läkemedelshantering. För bästa effekt bör det kombineras med informationskampanjer riktade till allmänheten för ökad medvetenhet om kopplingen miljö och läkemedel.